Skumma agenter och kärleksfilm

Jag är trött idag. Inte i kroppen, den känns pigg och bra, men huvudet är av någon anledning inte alls med mig. Ni där hemma kanske ursäktar mig ändå, hellre ett rappt steg på planen än snabba fingrar vid tangentbordet.

Dubbla pass idag där förmiddagen var kollektiv träning med mycket spelövning och spel. Eftermiddagen var det individuellt upplägg där allt från rehab, fys, avslut, huvudspel och frisparkar nöttes. Under avslutsövningen försökte Örlund avsluta min fotbolls- och bloggkarriär genom att placera en boll stenhårt i min nacke när jag inte var förberedd. Genom hjälp från en lagkamrat kom hämnden dock snabbt när Örlund fick en ordentlig ”facial”. En boll i ansiktet alltså.
"Maskerad målvakt försökte döda Thorsten".



Vid middagen kom dagens händelse när Mutumba ställde frågan, vilken kärleksfilm är den bästa ni sett? Jag, Yussuf och Walid svarade exakt samtidigt ”The Notebook” vilket vi fann hysteriskt kul. Av denna anekdot kan vi alltså dra slutsatsen att det har varit en otroligt händelsefattig dag.

Har inte Viktor några vänner? Oj, tänker ni nu, vad är det som försiggår i Spanien egentligen? Mobbar vi den talangfulle Väsbyspelaren? Inte då, men idag under uppvärmningen körde vi en lek där vi springer omkring och Stahre ropar ut en siffra. Det antal han ropar ska man gå ihop, den eller de som blir över måste göra något straff (oftast upphopp eller armhävningar). Den unge Viktor fick två gånger i rad göra upphopp vilket föranleder frågeställningen, har Viktor inga vänner? Jag har dock kollat och enligt Facebook har Viktor ett flertal vänner.

Hotellrestaurangens påstådda stjärnor i Michelinguiden fortsätter att vara ett hett ämne. Rykten säger att Jonsson kanske får upprättelse i frågan inom kort.

Vill sända en tanke till de lagkamrater som inte får möjligheten att vara med oss här nere. Tomi, Miran och Bergh är alla saknade. Framför allt Miran skulle jag behöva ha här eftersom han och jag har ett stort utbyte av Family Guy referenser. Nu har jag dock förstått att även Pertan är beroende av den tecknade serien vilket gör lägret lite lättare.

Igår på teorigenomgången visade de årets lagfoto och man kan konstatera att vi har 13 ledare på 25 spelare. Alltså en ledare per två spelare ungefär. Som blivande lärare tänker man vad fantastiskt det vore om skolan kunde ha en sådan lärartäthet.

Nu sitter jag i receptionen och ska skicka in bloggen och Bojan sitter i närheten. Precis då kommer en person fram som på något slags språk presenterar sig som agent eller liknande. Han kallade Bojan mini-Torres och gav honom ett visitkort. Mycket surrealistiskt.

Vill också tacka Charlee Mian på AIK Media för att han ovanför varje inlägg från mig lägger in DN-bilden där mitt ansikte har fått elefantsjukan. En vacker svullnad.

Mindre än 48 timmar till hemresa nu, lägret flyger förbi. Ska bli otroligt skönt att komma hem till konstgräs och minusgrader. Jag låter er gissa om den sista meningen var ironi eller inte.

/Thorsten